Josefin

Jag har alltid tyckt att månen kan vara väldigt obehaglig. Speciellt fullmåne, och det går säkert att förklara på något sätt med hur energifält o liknande påverkar jorden. Ibland känner jag att jag vill bli forskare och hitta bevis för allt jag tror på, t.ex. att man själv till stor del styr över sin kropp och dess sjukdomar. Jag lurar mig själv genom att säga att jag vill hitta sådana bevis för att kunna hjälpa andra människor, så att de inser hur det egentligen ligger till och blir redo att förändra sin situation. Men det är där jag måste ta ett djupt andetag och riktigt känna efter och erkänna för mig själv att jag aldrig kan få någon annan att inse något som de inte redan egentligen vet och är redo att erkänna för sig själva.


Häromveckan kom jag på mig själv med att vara för mycket storasyster. Jag kom på mig själv med att stå och tala om för min syster hur hon skulle göra och bete sig mitt i ett samtal med en annan person. Det var en verklig aha-upplevelse och när jag väl insåg vad jag gjorde valde jag att gå därifrån och låta henne vara sin egen person utan att jag stod bredvid och talade om hur hon skulle göra.


Igår hade jag en trevlig fika hos Emma, och tiden bara rusade iväg. Vi satt i tre timmar och pratade om hur vi har utvecklats den senaste tiden och då vi inte träffats på ganska länge såg vi båda en markant skillnad hos den andra. Jag berättade att jag hade läst på facebook att många andra också hade en period av förändring nu och nästan samtidigt sa vi att i början på året hade vi båda haft tankar om att 2010 var förändringarnas år. Och det är inte förrän nu i slutet på året som vi båda insett att vi visste vad som väntade oss, vi visste bara inte på vilket sätt.


Ibland är det lustigt hur man bara vet.

Ständigt denna oron över att få inkomster och utgifter att gå ihop. Jag tycker inte om hur samhället är uppbyggt. Jag tycker inte om idén med pengar och materiella behov. Det heter ju att pengar inte är allt. Men i dagens sämhälle finns det inte mycket kvar utan pengar. Jag hade alldeles säkert mått bättre av att vara självförsörjande, men jag är för bekväm. Alla räkningar, alla inköp ger pengar till företag som startats av någon med tanken att tjäna pengar. Jag vill också tjäna pengar. Inte för att köpa dyra saker som sen bara står och samlar damm när man tröttnat. Inte för att kunna säga att jag är bättre än någon annan. Utan för att man måste tjäna pengar. Att veta varje månad att man har en inkomst som täcker ens utgifter, och kanske till och med lite mer, tar bort ett stort orosmoment och man kan fokusera sina tankar och krafter på någonting viktigare. Jag vill tjäna pengar för att kunna ge mig själv, min familj och mina nära ett bra liv. Ett liv utan oro för att pengarna ska räcka till mat i slutet på månaden. Men å andra sidan, bättre att bara behöva oroa sig i slutet på månaden än hela månaden.

Att misslyckas. Min stora rädsla i livet. Jag är så rädd för att misslyckas att jag inte vågar leva. Jag är trots det aldrig rädd för att försöka. Jag försöker gång på gång, provar olika vägar men jag tar mig aldrig hela vägen fram. Även om jag många gånger skulle klara det så väljer jag omedvetet att sluta eftersom jag är rädd för att misslyckas. Jag har länge funderat på varför jag inte kommer vidare i livet, varför jag står på samma ställe och trampar. Återigen satt jag och analyserade mig själv. Jag började med skolan vilket ledde mig in på frågan: Varför slutför jag aldrig något? Och det var då jag insåg att jag är fruktansvärt rädd för att misslyckas. Längre kom jag inte. Det tog stopp. Lite senare den dagen pratade jag med Cajsa, som utan problem såg svaret. Ibland behövs en annan människas perspektiv. Någon som vet vad man varit med om och som kan se sambanden. Hon trodde att det beror på min systers sjukdom och det har hon alldeles rätt i. Jag har ställt krav på mig själv sedan hon blev sjuk. Jag måste lyckas. Jag måste vara "normal". Jag måste klara allt och vara stark. Jag har hindrat mig själv genom att ställa orimliga krav på mig själv. Det är okej att misslyckas, det är ju så man lär sig. Utan att göra fel någon gång kan man inte veta vad som är rätt. Jag har sagt dessa orden till så många människor utan att någonsin koppla dem till mig själv. Förrän nu.

Men det finns inga ord att säga högt den här gången. Det enda man kan göra är att vara medveten i de val man gör och varför man gör dem. På så vis har man möjligheten att ändra sitt beteende. Jag kommer fortfarande vara rädd för att misslyckas, men jag kommer inte undvika risken. Nästa gång jag är på väg att lägga av ska jag fråga mig själv: Varför sluta nu? Och om det enda svaret är rädsla så ska jag fortsätta. Jag vill inte gå genom livet och vara rädd. Jag ser alldeles för många människor i min omgivning som lever så, och för mig är det ett fängelse. Man missar så mycket, så många chanser, så många människor, så många möten, så mycket kunskap. Jag vägrar missa mer nu.

Ta vara på alla chanser du får, ge alla människor du möter en ärlig chans och våga möta dina rädslor!

Jag känner att det är dags att börja skriva här igen. Fast denna gången om något viktigare: Insikter. Kanske kan jag beröra, inspirera eller bara roa någon för en kort stund. Och jag tänker börja med ett så litet ord som förlåt.

Jag satt på mitt rum och analyserade mig själv när jag insåg att jag aldrig förlåtit mitt ex. Det är 5½ år sedan det tog slut ungefär och jag har varit singel sedan dess. Det var ett dåligt förhållande fyllt med svartsjuka, våld och dålig självkänsla. De två första från hans sida och det tredje var resultatet hos mig. Jag har sedan dess förbannat mig själv för att jag lät det hända, för att jag inte lämnade honom tidigare, för att jag var så svag. Jag har förbannat honom också, men inte alls lika mycket. Jag satt där och försökte klura ut varför jag har så svårt för att lita på människor och varför jag inte gillar närhet till andra personer när jag insåg hur arg jag var. Inom mig bubblade ett ursinne som jag aldrig lagt märke till tidigare och jag tyckte inte om vad jag såg.

Där och då bestämde jag mig för att det var dags att förlåta och gå vidare. Enbart för min egen skull, ingen annans. Jag började med att tänka: "Jag förlåter dig, *****" och sedan sa jag det högt. Jag kan inte med ord beskriva hur förvånad jag blev när en stor tyngd från mina axlar försvann och jag istället började skratta. Jag förstod att jag inte behöver acceptera det som hänt. Inte heller behöver jag förlåta handlingarna. Jag behövde bara förlåta honom för att han inte visste bättre och samtidigt förlät jag mig själv. Det var inte mitt fel att det hände! Jag vill inte påstå att jag är framme än, jag måste fortfarande lära mig lita på människor, men jag har i alla fall tagit första steget på något som kommer att bli en lång, lång resa. 

Min psoriasis börjar försvinna nu! :D:D Och idag ska jag göra klart min au-pair ansökan och  skriva julkort. :) Imorrn ska jag skicka iväg alltihop och möjligtvis kolla bromsarna på bilen. Något är fel! Och så blir det ljusbehandling och stallet också :) Jag borde nog städa lite idag också.

Nu ska jag försöka hitta lite frukost. Och något att göra. Tataa.

Okej, jag kommer antagligen inte få några pengar förrän om tidigast tre månader. Socialen here I come. Kul liksom. Och eftersom jag inte får några pengar så vetifan hur det blir med USA. Och datorn är cp. Har inget antivirusmög längre, och det kommer upp varningar om det typ tre gånger i minuten. Och aaah! Det enda som är bra just nu är att min psoriasis börjar bli bättre! Tack ljusbehandling! :) Och det går finemang i stallet. Men shit vilken träningsvärk jag fick i ljumskarna efter att jag red. Ska rida idag också, och på lördag :D Wohoo! Fan vad jag hatar pengar!

Och snart åker Emma :/ Tråkigt. Men kul för henne :)

Nu ska jag äta lite frulle och sen göra mig iordning för en tur till stan. Ska på ljusbehandling och lämna Jenny vid bussen och sen blir det stallet. Ska se om jag kan hitta de sista julklapparna också. Så är det klart sen. Ska hämta en spindelled till pappa på mekonomen också.

Vad händer imorrn? Någon som vill umgås lite med mig?

Shit! Ikväll ska jag på möte med Cultural Care om aupair-grejen. Är sjukt nervös. Är både ett infomöte och en intervju. Och en del av intervjun ska vara på engelska. Det är 2½ år sen jag läste engelska senast. ojoj, Det blir nog bra iaf. Lyssnar på julmusik nu för att försöka lugna mig lite. men det går icke. Har såklart inte kunnat sova på hela dagen heller. Jävla nerver :P Haha, jag som alltid brukar vara lugnet självt. Oj, shit! Haha. Pratat med både Marie o Emma. Lugnade mig en del. Marie o Carro kommer KANSKE hit en sväng, får väl se. Man vet aldrig. Hade varit skönt iaf. Och Emma var söt och erbjöd sig att följa med ikväll, men det behövs inte för pappsen ska med ju.

Nu ska jag gå och gnida in hårbotten med nåt jobbigt medel som ska hjälpa mot psoriasis. Eller nej, ska nog äta nåt först. Kanske. Nej. Jo.. Åh, jag är för trött!

Byebye!

julstämningen håller i sig ja. Har planerat pyntning och sånt. Här kommer bli såå mysigt. :D

Har börjat på ljusbehandling för psoriasis. Hoppas på det. Igår sa hon som jobbar där att det började märkas skillnad, men själv har jag inte märkt något ännu. Kanske för att jag ser det varje dag. Svårare att se förändringar då. Får hoppas det funkar, isf blir jag otroligt glad :D

Om knappt en månad är jag arbetslös. Jävla skitlindab. :( Funderar på att dra utomlands ett år eller så som au-pair. Antagligen USA. Kunde vara kul. får väl se hur det blir. Lär bli svårt att hitta jobb här iaf. Blir kanske au-pair ett halvår och sen plugga till hösten. tror jag ska söka in till Skrivarlinjen i Svalöv. Ska ägna december åt att skriva om jag inte lyckats få nåt jobb. Jag försöker se min arbetslöshet som en ny möjlighet. Annars hade jag stannat på Lindab, skaffat lägenhet i Ängelholm och inte kommit nånvart. Så detta är nog bra. Det känns som det än så länge iaf. :) Men jag kommer sakna jobbet ändå. Vi har så roligt nu. Erika, Britt-Marie och jag. Vi skrattar oss igenom nätterna. Minns inte när jag skrattade så mycket senast.

Iaf, helgen blir lugn. Har inte pengar till nåt annat. Ska städa och få ordentlig ordning här. Sen ska jag umgås med mamma också tydligen. Blir nog på lördag isf. hon pratade om att åka ner till stranden en runda. Kan nog bli mysigt. det är sällan som bara jag och mamma umgås. Och om du läser detta lilla mamma, så låt bli att tjata eller vara negativ på lördag isf! Då blir det bara jobbigt och jag blir sur och vill inte umgås med dig :P

Ja, det var nog allt. Förutom att Emma ska flytta! Kommer kännas tomt. Konstigt. Min lilla Emmsa. :(

Jag har hamnat i världens bästa julstämning, 2 månader innan jul. Lyckat :P Det är mysigt iaf. Har lyssnat på julmusik och haft tända ljus. Har planerat julklappar och en liten inköpslista. Bland annat blir det lite ljusslingor, gardiner, sängkläder, en röd klänning och lite smått. Har även skrivit upp adresser så att det är klart när de är dags för julkort. :)
Lika bra att passa på nu när man är på rätt humör för sånt, sen blir det bara jobbigt och tråkigt.
Nästa lördag ska vi iväg och shoppa julklappar. Jag, Cajsa, Marie o Emma. Ska bli mysigt :)

Har lyckats få ordning på alla papper och andra maskinen kläder är igång. Jag är duktig :D

Snart helg igen! Ska bli så otroligt skönt. Imorgon ska jag inte göra nånting speciellt alls. Ska försöka städa lite kanske, och kanske umgås med Marie. Carro skulle kanske komma upp från Malmö en runda också. Ska bli kul att träffa henne isf, var längesen nu.
Kunde inte somna imorse, det kliade på hela kroppen. Höll på att bli knäpp. Kollade på klockan sista gången vid nio, sen kom farmor och Filip ner och väckte mig vid tre. Blev äppelkaka till frukost :P Nyttigt värre. Gott dock. Idag ska jag tvätta så jag har rena kläder till helgen, och sätta in viktiga papper i pärmen. Har ringt och beställt klipptid. 31:e kl 15.15 på Prana. Ska klippa lugg :)
På lördag är det som sagt dags för att fira Kim, men innan dess ska jag skruva isär min säng och dammsuga och sådär. För på söndag kommer mina nya sängar. Ska bli skönt. Söndag kommer dock vara jobbig, upp tidigt och iväg och fira mormor och Camilla, sen kommer sängarna och sen ska jag jobba hela natten. Kommer vara helt slut på måndag morgon när jag kommer hem.

Nu är det dags att vara duktig. Börjar med alla papper. Suck.

Var skoj att jobba inatt :) Blir bättre och bättre. Och nu inatt så ska Per bjuda på tårta :) Sista natten sen helg. Blev en kortkort vecka för mig. Imorgon vet jag inte vad som händer, en film eller nåt kanske. På lördag snackade jag och Cajsa om att dra ut en sväng. Helgen därefter är det dags att fira Kim på lördagen och på söndagen är det mormor och Camilla som ska firas. Sen den 31:e ska jag ut med jobbet. Käka, bowla och sådär. Kan nog bli trevligt :)

Idag har jag planer. Lyckades gå upp tre för en gångs skull utan att snooza och sådär. Så nu ska jag käka, klä på mig och ta min morfinmedicin. ^^ Sen ska jag ta kameran och köra iväg för att leta efter fina höstfärger. Därefter blir det hem och städa klart. Ska sätta in viktiga papper, tvätta, lägga in rentvätt i garderoben, damma och dammsuga. Sen så. :)

Yay, jag städar! Duktigt va? Här ser verkligen för jävligt ut, men idag ska det bli fint. Sen ska jag sova lite och sen jobb inatt. :) Men Marie ringde och avbröt mig, så jag tog en paus och käkade lunch istället. Två mackor med hallonmarmelad på. Inte nyttigt men så jäkla gott :) Och för första gången på typ ett år så känner jag för att måla, och jag vill skriva, skriva, skriva. Men det går inte. Jag är för glad :P Jag ska ut med kameran och fånga färger att måla. Sen så. Måste köpa nya färger och dukar och sånt. Kanske kan önska mig i julklapp :) Vill måla tre stora tavlor att ha på väggen när jag får lägenhet så småningom. Har redan börjat planera fastän det säkert dröjer ett år till! :P Haha.

Till helgen kommer nog Cajsa hit med sängarna. Ska bli skönt med en ordentlig säng. Sen ska vi nog ut eller nåt på lördag. Vet inte, Sandra var ledig iaf. Jag känner inte för det. Ängelholm är så tråkigt. Hade varit trevligare om vi lagade god mat tillsammans och drack lite vin och pratade. Inte skrika och sjunga och störa.

Och morfar ska firas på söndag, jag tror inte jag vill med. Aldrig något positivt från den människan. Han är otrevlig och sur. Nedvärderande. Men jag får se. Har inte riktigt bestämt mig ännu. Sa till mamma att jag inte skulle med, men får se. Kan ju alltid ångra mig.

Nej, tillbaka till städningen!

Ikväll ska jag jobba :D Ringde precis och friskanmälde mig. Ska bli skönt att komma tillbaka till jobbet. Har faktiskt längtat efter att få jobba igen, hatar att bara gå hemma. :P Var hos läkaren nu på morgonen, han sa att det inte var något farligt. Skrev ut hostmedicin och sådär. Han sa att det antagligen skulle gå över på ett par dagar och att jag kunde jobba ändå så länge jag tog det lugnt och det inte gör för ont. Ont som fan gör det, men jag vill jobba ändå. :D Ska prata med Brittney så att jag inte blir utlånad. Antingen kvar på elvan eller till tian, det är vad jag klarar när jag har ont. Sen får vi väl se om det tagits några beslut vilka som ska över på två-skift. Hoppas jag slipper. Yeahyeah. Nu ska jag till apoteket och sen handla lite frukost.

Ingen sömn inatt. Det är nog bra, så jag får in rätt dygnsrytm igen. Vill tillbaka till jobbet imorrn. Ska göra ett försök. Det onda blir inte bättre av vila så då kan jag lika bra jobba :) det går över till slut, det gör allt! Vet inte om jag skrivit det innan, men har fått tid hos hud den 28:e, sen blir det antagligen ljusbehandlingar mot psoriasis. Hoppas, hoppas, hoppas det hjälper. Jag har en känsla av att det kommer göra det. Känns bra. Rätt. Ska klippa mig så fort jag får lön. Lugg. Hellugg, fast lite sne ändå och flikig liksom. Inte flickig, flikig, jag har stavat rätt. Bara för att undvika eventuella missförstånd. Tror iaf det kan bli fint :) Och jag vill färga det igen, men måste vänta tills jag blivit av med psoriasisen i hårbotten. Kommer göra jävligt ont annars. Det är tråkigt. Men men. Jag ska komma igång med träning och nyttigheter så snart jag inte har ont längre. Känner motivationen komma tillbaka. Det är sommaren som förstör allt :P Ååh, det är höst! Så underbart! Löven och vinden och regnet och himlen och luften, den klara, friska luften! AH :D Och jag är jättesugen på att dansa! Wohoo!