Josefin

Jag har alltid tyckt att månen kan vara väldigt obehaglig. Speciellt fullmåne, och det går säkert att förklara på något sätt med hur energifält o liknande påverkar jorden. Ibland känner jag att jag vill bli forskare och hitta bevis för allt jag tror på, t.ex. att man själv till stor del styr över sin kropp och dess sjukdomar. Jag lurar mig själv genom att säga att jag vill hitta sådana bevis för att kunna hjälpa andra människor, så att de inser hur det egentligen ligger till och blir redo att förändra sin situation. Men det är där jag måste ta ett djupt andetag och riktigt känna efter och erkänna för mig själv att jag aldrig kan få någon annan att inse något som de inte redan egentligen vet och är redo att erkänna för sig själva.


Häromveckan kom jag på mig själv med att vara för mycket storasyster. Jag kom på mig själv med att stå och tala om för min syster hur hon skulle göra och bete sig mitt i ett samtal med en annan person. Det var en verklig aha-upplevelse och när jag väl insåg vad jag gjorde valde jag att gå därifrån och låta henne vara sin egen person utan att jag stod bredvid och talade om hur hon skulle göra.


Igår hade jag en trevlig fika hos Emma, och tiden bara rusade iväg. Vi satt i tre timmar och pratade om hur vi har utvecklats den senaste tiden och då vi inte träffats på ganska länge såg vi båda en markant skillnad hos den andra. Jag berättade att jag hade läst på facebook att många andra också hade en period av förändring nu och nästan samtidigt sa vi att i början på året hade vi båda haft tankar om att 2010 var förändringarnas år. Och det är inte förrän nu i slutet på året som vi båda insett att vi visste vad som väntade oss, vi visste bara inte på vilket sätt.


Ibland är det lustigt hur man bara vet.